header.jpg
 

Hudiksvalls Bruksminnen

Välkommen att besöka våra industriminnen och bruksminnen!

 

Iggesunds järnverk

022yiV3VByAw.jpeg

Hovkommisarie Isak Breant grundade Iggesunds Bruk 1685. Bruket omfattade från början en masugn, smedja med hammare samt två härdar för vallonsmide. Malmen togs från Utö och Dannemora gruvor. 1721 brändes bruket av ryssarna. De nya ägarna från handelshuset Grill förbättrade anläggningarna och under mitten av 1700-talet upplevde bruket en storhetstid. Järnbruket var dock fortfarande litet fram till 1870-talet då den dåvarande ägaren, familjen Tamm, genomförde betydande nyinvesteringar och moderniseringar.

Iggesund blev ett järnverk av betydelse. Ett bessemerverk med två konvertrar, götverk, valsverk, gjuteri mm. uppfördes. De masugnar, som idag finns bevarade, byggdes 1874 och 1895. Från 1940 började järnverket successivt att läggas ner och 1953 upphörde verksamheten definitivt. 

Efter andra världskriget inleddes en successiv omstrukturering av AB Iggesunds Bruk till ett rent skogsindustriföretag. I samband med att Mo och Domsjö AB (MoDo) förvärvade aktiemajoriteten 1983 avvecklades den sista delen av järn- ståltillverkningen (dotterbolaget Boxholms AB).

1988 uppgick Iggesund, i likhet med Holmens Bruk AB helt i Mo och Domsjö, och dess skog och industrienheter integrerades i MoDo-koncernens verksamhet. MoDo bytte 2000 namn till Holmen AB 1987, sista verksamhetsåret som självständigt bolag, producerade AB Iggesunds Bruk ca 400 000 ton kartong, för förpackningsändamål och grafisk användning, ca 50 000 ton sulfatmassa för avsalu vid Iggesunds cellulosafabrik samt ca 300 000 m³ trävaror vid sågverken i Håstaholmen och Stocka. Man bedrev även skogsbruk på ca 260 000 ha egna skogar, vilka svarade för ca 40 % av företagets behov av vedråvara, samt producerade ca 213 000 MW·h el. Företagets omsättning var ca 2,5 miljarder kr. och antalet anställda 2 600. 

Anläggningen är numera ett byggnadsminne samt museum med flertal utställningar, guidade turer och kaféverksamhet på somrarna.

Museet har också lokaler på övervåningen som är inredda för att efterlikna gamla kontor som kunde finnas inom bruksverksamheten. Dessa lokaler är inredda med möbler och material från motsvarande tidsepok. 

 
 

Telefon

0650-28565 (guider)
Övriga året efter överenskommelse
på tfn
0650-28000

 

Plats

 

Malmvägen 18
825 30
Iggesund


öppettider 2018:

Vardagar 11:00-16:00
26 juni - 8 augusti
 

Fotograf: Jan af Geijerstam, 2011

Fotograf: Jan af Geijerstam, 2011

Strömbacka Stångjärnssmedja

1742 fick Daniel Ahlbom privilegier att anlägga en stångjärnshammare med två härdar vi Rågärdsån. Anläggningen stod klar 1753 på samma plats som dagens smedja, vid åns översta fall. Efterhand anlades hammare och härdar vid ytterligare två fall i ån. Från början bedrevs tysksmide i Strömbacka. 

P A Tamm införde 1827 även vallonsmida i verksamheten. Bruket utvecklades under hans ledning till det främsta i Hälsingland. På 1860 och 1870-talen infördes metoderna franche comté smide och Lancashiresmide som var mera kolsnåla än tidigare metoder. Tackjärn från Movikens masugn fraktades upp till Strömbacka på den s.k. Oxbanan som byggdes 1883-84. Från 1912 användes ett motorlok. 
Vallonsmidet upphörde 1947 och smedjan lär då ha varit den sista i världen med vallonsmide.

Lancashiresmidet fortsatte till 1953 och var vid nedläggningen landets näst sista lancashiresmedja. Nuvarande smedja, som bl a innehåller en vallonhärd och tre lancashirehärdar, en vällugn för vallonsmidjet samt en vattendriven mumblinghammare, har återuppbyggts efter bränder 1930 och 1937.

Anläggningen är numera byggnadsminne.

Mycket av den gamla bruksmiljön finns bevarad i Strömbacka med bruksgata, herrgård, kapell, kontor, skola, magasin mm. 

Ring tel 0650-28796 för besked

STÅNGJÄRNSSMEDJAN och LABBI
En intressant utställning om livet och arbetet i Strömbacka Bruk från 1700-talet till 1950-talet, som ger en fördjupad inblick i brukssamhället.


Magasin & loppis

Telefon

0653-200 71
070-688 27 45

ÖPPETTIDER

Vardagar 12:00 - 18:00
Helger 12:00 - 18:00

http://www.strombackaloppis.se/

491932.JPG
 

Strömbacka kapell & brukscafé

Kapellet uppfördes 1842 för att användas av arbetare vid Strömbacka Bruk. Det färdigställdes helt 1864 men redan 1835 hade brukets patronen Per Adolf Tamm bestämt att ett "bönehus" skulle uppföras. Detta byggdes sedan till med vapenhus och torn i öster. I övrigt en salkyrka i nyklassisistisk stil, helt byggd i trä och med spåntak. Kapellet saknar kyrkklockor men har istället två stora järntrianglar som man slår på med en träklubba.

Kapellet restaurerades 1955-56 och återinvigdes då av ärkebiskop Erling Eidem. I samband med restaureringen fick kapellet sin nuvarande färgsättning med grått i olika nyanser. Då installerades även eluppvärmning och belysning. Då flyttades altarringen fram och den bakomvarande predikstolen flyttades till ena långsidan

Orgeln på läktaren invigdes 1957. Den är mekanisk och har tidigare varit kororgel i Engelbrektskyrkan i Stockholm. 

Telefon

070-688 27 45

ÖPPETTIDER

Vardagar 11:00 - 18:00
Helger 11:00 - 18:00

http://www.strömbackabjuråker.se/

 

Strömbacka herrgård.

Strömbacka herrgård.

movikens masugn.jpg

Movikens Masugn

På 1700-talet upptäcktes järnmalm i Bjuråker. En stångjärnssmedja uppfördes i Hedvigfors (dåvarade Aldersfors) och en masugn i Österbo, nära intill.

Den första masugnen i Moviken byggdes 1795-96 för att förse hammarsmedjorna vid det närbelägna Strömbacka Bruk med tackjärn. Tidigare hade tackjärnet hämtats från Österbo masugn, ytterligare en och en halv mil från bruket. Detta medförde besvärliga och kostsamma transporter av malm och tackjärn. Genom att den nya masugnen placerades nära stranden av Norra Dellen kunde malmen nu också skeppas direkt till hyttan utan den sista omlastningen för vidare fortransport som tidigare varit nödvändig.

När vallonsmide infördes vid Strömbacka Bruk år 1828 började man vid Moviken även blåsa tackjärn av Dannemoramalm. 
Masugnen brukades i sitt ursprungliga skick fram till 1861, när den i likhet med många andra äldre masugnar byggdes om i syfte att vinna ökat utbyte av malm och kol. Intill hyttan uppfördes en modern gasrostugn och även kolningen förbättrades genom att kolugnar infördes, vilket ansågs ge ett träkol av bättre kvalitet än det som milorna lämnade. 

Vid slutet av 1800-talet ansågs även den ombyggda masugnen och man gjorde då beslutet att riva den. Den nyvarande masugnen uppfördes 1902-04 under ledning av en byggmästare Filén från Västerås, som också byggde ytterligare en rostugn omedelbart intill den befintliga. Den nya masugnsanläggningen brukades fram till 1937 när hyttan slutgiltigt blåstes ned. 

Hyttbyggnaden är uppförd i locklistpanelat stolpverk som vilar på ca 3 meter höga murar i slaggsten, till en del troligen härrörande från den äldre masugnen. Masugnstornet är byggt i fackverk med tegelfyllning. Samtliga tak är täckta med sinus-korrigerad plåt. Interiör och utrustning är välbevarade; bland annat finns här både blåsmaskin och ångmaskin i gott skick. 

Söder om hyttan ligger en mindre förrådsbyggnad i vitputsad slaggsten med välvda portöppningar och tak täckt med korrugerad plåt. Närmast dammen finns ytterligare en envånig slaggstensbyggnad som nu rymmer toaletter. 

Movikens masugn är numera ett museum. Vid Norddellen i Moviken ligger veteranfartygen S/S Fortuna och M/S Dellen.

I hyttan finns även konstutställning, arbetslivsmusèum, båtmodeller och bruksföremål.

 

TELEFON

Eric Holm
070-663 56 01

Ove Hellsén
070-201 26 08

 

PLATS

 

 

ÖPPETTIDER

Dagligen 11:00 - 16:00
26 juni - 17 augusti

 

S/S Fortuna

ssf-003-baten-fortuna.jpg

Fortuna är en ångbogserbåt som levererades till Hudiksvall Steam Sawing Mill Company Limited of London (Engelska bolaget) i delar till Hudiksvall och monterades i Hamre i Forsa. S/S Fortuna är Sveriges äldsta ångbåt i drift.

Hudiksvalls Trävaru AB, som det efterträdande bolaget hette, använde henne till 1878 som bogserbåt på Dellen och på Tamms kanal, i slussarna från Forsa ångsåg ner till Forsa station. Därefter flyttades Fortuna per järnväg till Hudiksvall.

Efter ett haveri 1880 på Vintergatsfjärden byggdes Fortuna om genom att avkortas tre meter och hon fick också en ny ångmaskin. Hon användes i yrkestrafik till 1961. År 1999 inköptes hon av Stiftelsen Hudiksvalls Bruksminnen och har numera Moviken som hemmahamn.

Läs mer om S/S Fortuna på Dellenportalens hemsida:
http://dellenportalen.se/batar/ss-fortuna/ 

Ovanstående bilder är plockade ur SÅF:s bildarkiv.

Kontakta oss

hudiksvallsbruksminnen@gmail.com

Järnbruksmuseet Iggesund:

0650-28565 (guider)

För större guidade besök i några utav
våra industri- eller bruksminnen eller
vid kontakt när vi inte har öppet kontakta
Ove Hellsén 070-201 26 08

 

FOTOGRAF  Carl Larssons Fotografiska Ateljé AB, 1930

FOTOGRAF Carl Larssons Fotografiska Ateljé AB, 1930